onsdag 30 juli 2014

Orange is the new black

Jag är sjukt nöjd med mina nymålade utemöbler. Bänkarna fyndade jag i ett gammalt Missionshus för många år sedan och i år blev det äntligen av att jag målade dem. Bordskivan har jag snickrat ihop av 5 stycken 22*120 mm brädor som jag skruvat ihop med reglar på undersidan. Bordsskivan och bockarna har också fått sig ett par omgångar med svart halvmatt fasadfärg. Bänkarna och bord är ca 3,20 meter långa så det finns plats för många rumpor.
Man skulle bara haft en stor altan också.....
Eftersom kyrkbänkar aldrig har varit sköna att sitta på någon längre stund så har jag fixat lite kuddar och dynor också. Stora brandgula kuddar som jag fyndat på Indiskas sommarrea, runda köksdynor fanns i gömmorna. De tjocka runda, som är Mamsens avlagda, och de fyrkantiga har jag klätt med några stuvbitar som kostade mig hela 15 riksdaler. Summa summarum kostade allt drygt 1000 kr.
Nu fattas det bara några "nissar" som vill prova, men jag har hört att de är på ingång. =)

7 kommentarer:

Emilia sa...

Ser väldigt inbjudande ut - perfekt med långbord och plats för flera!

frisky frog sa...

Skitsnygg! Vi kommer så fort jag har lyckats få E ur skinn-stället. =)
/P&K

Missen sa...

Snyggt, du kan öppna stickcafe nästa säsong. En gäst kommer i alla fall

Missen sa...

Snyggt, du kan öppna stickcafe nästa säsong. En gäst kommer i alla fall

metamorphosis sa...

Snyggt . och så gillar jag ju bord som rymmer MÅNGA!

Nu med egna barn + kompisar med barn så blir vi ju sällan färre än tio, även om vi bara är två familjer runt bordet...

Cicci H sa...

Du vet att jag gillade dig redan förut: men NU!! Orange är bäst!:-)Verkligen snyggt! När får man komma och sitta?

Myggan sa...

Metamorphosis; Bord för många är aldrig fel. =) Hur många gånger har inte storleken på möblerna hindrat en från stora kalas.

Missen; Det var en himla bra idé, och en anledning att sätta lite tak på den blivande altanen.

Cicci; Du behöver väl inte någon inbjudan, kom när du har lust. =) Fast kanske att det blir något kalas framöver....
/Anna