Kajsa är "mammas" katt.
Hon är en förtjusande liten "pipig" dam som väger knappa 2,7 kilo.
Hon vill inte att man tar henne, men hon följer ofta efter mig och lägger sig brevid, eller helst på, det man sysslar med. Och då får man klappa henne.
När man pratar med henne så svarar hon. "Nää"
Hon bra måste undersöka alla kassar och väskor.
Hon är en riktigt bra råttekatt men hon vill absolut inte vara ute om det är kallt.
Hon nöjer sig med att kolla fåglarna genom fönsterglaset.
Här hasar hon runt, uppochner under ena fåtöljen i min syhörna.
Högt upp på byrån kan man hålla koll på den elaka storebrossan.
På kvällen när jag lagt mig och släckt lampan så kommer hon intassande och lägger sig vid mina fötter.
Hennes hår, som finns överallt, är dock inte lika förtjusande...