Nalleludd

Mjuk och gosig som en nallebjörn blev den här tröjan i "lockig" och borstad alpacka. Modellen är hitte-på med inspiration från en senapsgul tröja hos Virkostickmaja och Sandnes alla modeller med längre bakstycken. Det började med ett rosa smakprov av Sandnes borstade Alpacka, som jag fick på en inspirationskväll hos Janko Collection. Tillsammans med brun och beige Drops Alpaca Bouclé blev det en riktig gosetröja.

Fickan och framförallt placeringen av fickan har jag sett någonstans på Pinterest. och det blev en kul detalj, tycker jag.

Jag ville ha en riktigt skön tröja med en stor krage att kunna borra ner hakan i. För att göra den användbar även på den varmare delen av året, så stickade jag kragen för sig. 

Totalt så gick det endast åt 300 gram (jag kontrollvägde fler gånger) på stickor nr 5,5 (tror jag) Bouclén är väldigt dryg och jag har nog nästan har till en tröja till. 

Förutom att man INTE ser smalare ut i fluffigt garn så är jag väldigt nöjd med tröjan och jag har använt den en hel del. Jag tänker att den även blir fin till vita byxor en sval sommarkväll.

Koppar på tapeten

Det är sällan som jag köper garn till ett specifikt mönster och de få gånger som jag gör det så brukar det förbli ostickat. Det brukar vara garnet eller en färgkombination som tilltalar mig först. Ibland är det ett sytt plagg som behöver en stickad "kompis". Ofta låter jag garnet ligga framme ett tag och rätt som det är så talar det om för mig vad det vill bli. Den här tröjan är en salig blandning inspiration från Sandnes, Astrid, Garntua, garnerna i mina gömmor samt ett mönster från Frisky Frog.
Jag skulle bara "titta till" mina entrådiga ullgarner, som inte ligger så synliga, när en fin färgkombo plötsligt uppenbarade sig. Tillsammans med en tråd borstad alpacka och några inslag med kopparfärgat garn, inköpt hos Garntua, blev det en tröja i vid boxy-modell. Den väger väldigt lite och den värmer skönt. 

Bakstycket är lite längre och allt är stickat på rundsticka, nerifrån och upp. Eftersom jag glömde att det ska vara ärmhål så fick jag klippa när jag skulle sy i ärmarna. 

Nu för tiden får alla mina sticka plagg en alldeles egen tvättetikett.

Totalt så väger tröjan 345 gram. 280 gr Brushed Alpaca Silk från Drops och 65 gr entrådigt  vävgarn från gömmorna. Koppargarnet är köpt hos Garntua. 

Och nu är jag väldigt sugen på en liknande, fast med en tråd ljus tunn mohair istället för den svarta aplackan. =)

Pippi à la hockeyfantasten

I ett antal år har sambon önskat sig en pippitröja i sitt favoritlags färger och lika länge har jag tyckt att "sportblått" är väääldigt fult. Ska man sticka så får det ju vara i färger som känns bra. Men så, för några år sedan ändrade man till en mörkare blå och då fanns det inga ursäkter längre. Och jag erkänner, garnet har legat till sig i något år eller två innan jag äntligen startade i början på året. Bilderna är lite ljusare än verkligheten, tröjan är egentligen mer mörkblå.

Garnet är Magasin duetts Supersoft och något okänt gult ifrån gömmorna. Det är en varmblodig sambo jag har och jag ville inte riskera en för tjock tröja som aldrig blir använd. Totalt gick det åt 310 gram. Stickor nr 4,5 och 3,5 till ärmmuddar och halskant. Mönstret är eget hittepå, enklast så för mig. =) Jag började med att sticka en "tub" till livet och stickade ärmarna från mudd till ärmhål på rundsticka. Jag sicksackade noga innan jag klippte upp ärmhål och halsringningen. 

Axelsömmarna och ärmarna är sydda på maskin. Det funkar väldigt bra. Sen var det bara att plocka upp och sticka halskanten, som är dubbelvikt och fastsydd i halskanten. 

Kanten nertill är stickad helt i slätstickning, vikt inåt några centimeter och fastsydd. Ett varv aviga maskor gör att vikningen blir snygg. Kanske att jag sytt lite för löst så att kanten vill "klocka" sig lite. Vi får väl se när han använt den ett tag.

När jag skulle blocka tröjan fick jag se ett stickfel på ena ärmen, men det får vara beviset på att tröjan faktiskt är hemmastickad.

Naturligvis sydde jag i en av mina egna etiketter, så att han vet hur han ska sköta sin tröja. =)

Jag hoppas att den ska värma lite lagom i höstrusket. Och på läktaren i ishallen.

Vilket hockeylag det är? HV71 "det bästa laget", om du frågar sambon. =)

The only one

Den enda hemmastickade julklappen fick bli Janssons. Hon valde själv mönster och garn på syfestivalen i Borås i höstas. Det grålila mohairgarnet är Ombelle från Fonty och mönstret är nr 12956 från Knit4U. 250 gram gick det åt och trots att vi inte provat under arbetets gång blev den precis lagom på både längd och bredd.

Det är en oversizemodell i enkel slätstickning med rätstickning nertill på livet. Den enda ändringen jag gjorde var att sticka fram- och bakstycke tillsammans på rundsticka istället för var för sig. Jag stickade ihop axelsömmen istället för att sy.

Halva ärmen är stickad nerifrån i resårstickning och resten i slätstickning. Att sy fast ärmen var den enda monteringen som behövdes. Precis så som jag vill ha det. =)

Den lilla metalltaggen "Knit4U" fastsydd på ärmen

Halsringningen är stickad i enkel resårstickning och avslutad med en elastisk avmaskning som är min favorit från boken Cast On - Bind Off.

Jansson känner sin mamma väl och har lärt sig att man aldrig kan veta när en stickning kommer att levereras, men den här gången gick det enligt plan. Nästan! Den blockades inte innan den paketerades och jag funderar lite till på om det verkligen behövs. =)

-

Och Jansson; Grattis på födelsedagen!

Semesterprojekt # 4

Det blir inte bara sytt i sommar utan jag har även stickat en och annan maska. Här en skir sommartopp i aprikos mohair. Jag har använt Permins Angel och det gick åt 86 gram, lite drygt 3 nystan. Modellen är eget hitte-på i lite boxymodell. 

Ärmen är stickad i resåstickning, precis som mudden och halskanten. Jag har plockat upp maskor i ärmhålet och stickat utåt för att slippa en knölig söm. 

 Jag hade ett fasligt sjå att hitta nåt matchande att ha under, fast jag tyckte att jag sett massor av toppar och linnen i samma färg innan jag själv hade behov av ett.

Och vilken tur jag har, årets sommar behöver verkligen en skön och värmande tröja att ta på sig. =)

Tant brun i vårsol

Det har varit en fantastisk stickhelg i Vrigstad med en massa fantastiska stickerskor som avslutades i strålande sol idag. Och äntligen har jag fått hjälp med att föreviga den bruna tröjan. Fotografen är bästaste Syster Yster och fotot är taget utanför kyrkomuren. IM-gården där vi varit ligger alldeles utanför kyrkomuren. 
Jag är ganska nöjd med modellen. Mönstret är Tant Koftas uppifrån-och-ner-tröja efter mina egna mått.  

Ärmarna i mohair är en inspiration från en köpetröja som en jobbarkompis hade på sig. Muddarna har dessutom fått ett litet metallskimmer från ett Kid silk som jag inte kommer ihåg namnet på. Totalt gick det åt 440 gram. 65 gram är Mohair lyx från Schachenmayr, resten är några gram av skimret och okänt ullgarn. Okänt ullgarn som fyndats på Tradera som Karisma, men som inte höll vad som utlovades. Definitivt inte Karisma, men det var i alla fall ett ullgarn och jag fick det himla billigt så jag brydde mig inte om att klaga. 

I nacken gjorde jag några förkortade varv för att få en bättre passform. 

Raglan består av 2 aviga maskor med 1 rät maska på varje sida. Ökningen har jag gjort med ett omslag på varje sida om raglan vartannat varv tills det var dags att ta ihop livet i ärmhålan. Därefter har jag ökat 2 maskor i sidan var 6:e cm på hela livet.

Tack för fotohjälpen och alltid lika mysigt sällskap syrran. Tack till andra goa stickerskor, ölänningar som fastlänningar, och tack snälla Emma och Barbro för att ni ordnat en toppenhelg!

Sommarsvalka

För några somrar sedan tillbringade Syster Yster och jag en vecka på Gotland. Några dagar stannade vi hos finaste Ullfull och vi fick en guidad snabbtur på södra delen av ön. Naturligtvis var vi inne i en och annan garnbutik. I den ena butiken fanns det även tyg och jag köpte en stuvbit i jersey som nu äntligen har blivit en klänning. 

Jag tror att det är en bomull/viskos-blandning för tyget faller tungt och det känns så där lite "svalt" runt benen som viskos gör. Mönstret är från en gammal Allt om handarbete, om jag inte minns fel, och jag hade glömt hur skönt den sitter. Kanske att jag får ta in lite i midjan när tyget har "hängt till sig" lite.

När jag ändå var i farten så sydde jag en matchande tröja i sammetsjersey. Det skulle gå lite snabbt så klippte jag till den på frihand för att slippa leta fram ett mönster. Det funkar i alla fall ganska bra när man vill ha en lite lösare modell. Halskanten fick bli i klänningstyget.

 

Idag finns det inte så många måsten. Jag behöver bara fylla på kylskåpet lite grann, sen blir det badstranden när Jansson slutat jobbet.

Första rutan ut

Den här tröjan har varit på gång ganska länge. Jag köpte garnet på SIV 2009 och startade nog stickningen strax efter. Jag virkade rutorna och stickade hela livet och sen när det var dags för ärmarna så tappade jag sugen. Men när jag letade efter en bilstickning i julas så dök den upp igen och plötsligt kom jag på hur ärmarna skulle se ut. Jag är extra nöjd med hur den smala randen på ärmen kom på precis rätt ställe. Mer tur än skicklighet förmodligen....

Eftersom jag tänkte göra korta ärmar från början så gjorde jag kanten med mormorsrutor lite vidare och när jag sen ändrade mig till långa ärmar var randen lite för vid. Men jag kom på att jag kunde minska ärmen och sen öka igen. Det blev en fin trumpetaktig ärm och jag är nöjd. Trots att rutorna är virkade på mitt "gamla" sätt så att de blev lite avlånga. Numera vrider jag arbetet och virkar åt andra hållet på varje nytt varv.

När hela tröjan var monterad och klar fick jag syn på några konstiga maskor i nacken. Suck! Men inte en endaste maska behövde stickas baklänges, det hela gick att dölja med en liten Mosquito-etikett. =)

Garnet är Tynn Alpacka ifrån Du store Alpakka, stickor och virknål nr 4,5. Mönstret är ett modifierat Dropsmönster. Jag är riktigt nöjd med årets första avslut. 

Tillägg: Det ENDA riktiga sättet att virka mormorsrutor på är att i början på varje varv vrida arbetet och virka från andra hållet. När man tittar på rutan är vartannat varv rätt och vartannat varv avigt. =)

Semesterminne

Här stickas det och det repas upp, glest med färdiga alster. Symaskinen tuffar på med förvaringar som ska med till Vrigstad nästa helg. På tyghyllan finns det några beställningar. Huvudet är fullt av tankar och idéer, och alla trängs de för att komma ut först. Suck! Tänk om dygnet hade fler timmar. =)

-

Som godis för ögat får ni idag titta på en av mina favoritkoftor. Jag hittade den i Lochness i Skottland för snart 25 år sedan. Den är nästan lika fin nu som när jag köpte den, knappt en endaste noppa. Sträv ull i fina små maskor. Den ligger inte alltid längst fram i garderoben, den kommer och går lite, men just nu använder jag den nog varje vecka.

Jag tror att det är dags att se över knapparna lite, några börjar "dingla" lite oroväckande. =)

Lapp på lapp

Jag har beslutat mig för att försöka minska på mitt garnlager i år. Det räcker nog till flertalet tröjor, åtskilliga sjalar och en och annan socka så jag behöver nog inte vara sysslolös. Om jag rannsakar mig själv så finns det nog ett och annat UFO i gömmorna också och tanken är väl att avsluta en del av dem.
Först ut är ett "lapptäcke" som ska få bli en tröja. Modellen är en direkt efterapning på en av Astrids kreationer. Garnet är Kampes 2-trådiga ull i regnbågens alla färger tillsammans med något okänt 1-trådigt grafitgrått ullgarn. Den virkade kanten är Vikings superwash och ärmarna blir i Hjertegarns Ciao Trunte.

Just nu är det bara ärmarna kvar. Med lite tur kan jag hålla uppe koncentrationen och låta bli den mönsterstickning som cirkulerar i mitt huvud. Som kanske, kanske har smygstartat lite grann.....=)

Tillägg: Det blir rutor på bakstycket också

Grodperspektiv

Jag har teststickat en alldeles egen Liisa. Det måste väl bli en Anna-Liisa? Syster Yster har gjort mönstret och det kan köpas här. Jag älskar randigt och jag har kombinerat ett grått 2-trådigt ullgarn från Järbo med mitt egenfärgade 2-trådiga Kampes. Garnåtgången totalt är 279 gram. Jag bytte upp mig ett nummer på bägge stickorna men behöll antalet maskor, förutom att min har lite minde antal maskor i halsen för att inte bli alltför vid.

Jag färgade garnet hos Liisa när hon var hos oss på Stickeventet 2011. Då var jag riktigt missnöjd men har börjat gilla det medan det värmde garnhyllan i väntan på ett bra mönster. Jag hade nästan bestämt mig för en Offe men det fick bli den här istället. I den här kombinationen blev garnet super. 

Jag kan inte sägas det ofta nog, men Kampes lite sträva ullgarn är mitt favoritgarn, och jag tror att det kan bli fler tröjor i den här modellen. =)

Sommar-size

Årets tänkta sommartröja blev faktiskt avslutad innan juli var slut. =) Jag ville ha en varm, lite oversize-tröja som man kan dra på sig framåt kvällarna. Jag har randat tre blå nyanser med rött Babymerino från Drops. Halskanten, ärmavslut, linning och fickpasspoaler är stickade i Tantkofta-färgat sockgarn. Mönstret är eget hittepå. Fram- och bakstycke är stickat som en tub med resårstickning upptill och nertill,  och jag vågade faktiskt att klippa upp i sidorna för att sy i ärmarna på maskin. (man är väl sömmerska också) Än har jag inte beslutat om ärmarna är de rätta, men jag får väl känna efter ett tag. Kanske att de blev lite väl vida och långa.

Knapparna hittade jag i Hemse på Gotland, och de är fastsydda genom båda halskanterna utan knapphål.

Fickorna är stickade i rött, eftersom det fanns extra mycket av det garnet. Modellen till fickorna har jag hittat hos Nitsirk. Titta in hos henne, hon gör underbara tröjor med massor av fina detaljer.

Men snälla, nästa gång jag vill sticka randigt, HINDRA mig. Att fästa trådar är ju det mest skittråkiga som finns.

Nu ska jag försöka göra klart några UFO:n innan jag börjar på någon av alla de tröjor jag har i huvudet. Om de är randiga? Självklart! =)